I mer än sexhundra år hade Åbo varit en svensk stad, den viktigaste på östra sidan av Bottniska viken. Ett kort krig 1808–1809 ändrade det. Finland blev ett storfurstendöme under den ryske kejsaren, Åbo blev dess första huvudstad, och sedan, inom några år, flyttade huvudstaden till Helsingfors.
Ett krig som avgjordes långt borta
- Napoleons plan. År 1807 slöt Napoleon och den ryske kejsaren Alexander I fred i Tilsit. Ryssland lovade att tvinga in Sverige i Napoleons blockad mot brittisk handel, och Sverige, som var Storbritanniens bundsförvant, vägrade Väldokumenterat.
- Anfallet. Utan krigsförklaring gick omkring 24 000 ryska soldater över gränsen vid Abborfors i sydöstra Finland den 21 februari 1808 Väldokumenterat.
- Reträtten. Den svenska armén försökte inte hålla södra Finland. Den drog sig norrut mot Österbotten, och Helsingfors föll den 2 mars Väldokumenterat.
- Åbo intas. Den 21 mars 1808 marscherade ryssarna in i Åbo utan strid. Nästan 50 kanonslupar ur skärgårdsflottan som låg i Åbo sattes i brand för att ryssarna inte skulle få dem Väldokumenterat.
- Fästningen faller. Den 6 maj kapitulerade den stora sjöfästningen Sveaborg utanför Helsingfors med omkring 6 000 man och över 700 kanoner Väldokumenterat.
Kriget sommaren 1808
- En landstigning nära Åbo. Den 19–20 juni landsteg svenska trupper under Eberhard von Vegesack i Lemo nära Åbo för att försöka ta tillbaka staden. De mötte över 3 000 ryssar och drog sig tillbaka Väldokumenterat.
- Jutas och Oravais. I september segrade den finska armén vid Jutas men förlorade dagen därpå, den 14 september, det blodiga slaget vid Oravais. Fyrtio år senare gjorde J. L. Runeberg slagen berömda i diktsamlingen Fänrik Ståls sägner Väldokumenterat.
- In i Sverige. I mars 1809 nådde ryssarna Torneå, och striderna flyttade in i Sverige. I Stockholm avsatte officerare kung Gustav IV Adolf den 13 mars 1809 Väldokumenterat.
Ett nytt land i ett kejsardöme
- Borgå lantdag. Alexander I kallade de finska stånden till Borgå 1809. Åbo ansågs ligga för långt från den ryska gränsen, och Helsingfors hade skadats av brand 1808 Väldokumenterat.
- Löftet. Den 29 mars 1809 lovade kejsaren i Borgå domkyrka att bevara Finlands grundlagar, den lutherska religionen och ståndens privilegier. Stånden svor honom trohet som sin storfurste Väldokumenterat.
- Åbobor i ledningen. Biskop Jacob Tengström i Åbo var ordförande för prästeståndet och Kristian Trapp från Åbo för borgarståndet Väldokumenterat.
- Freden. Genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avstod Sverige Finland öster om Torne och Muonio älvar samt Åland Väldokumenterat.
Huvudstad i tre år
- En regering i Åbo. Den 18 augusti 1809 bildades en regeringskonselj för att styra Finland. Den sammanträdde i Åbo, och 1816 fick den namnet senaten Väldokumenterat.
- En man från trakten. Gustaf Mauritz Armfelt, en adelsman född i Tarvasjoki nära Åbo och en gång Gustav III:s gunstling, blev en av Alexanders viktigaste rådgivare i finska frågor Väldokumenterat.
- Helsingfors väljs. Den 8 april 1812 gjorde Alexander Helsingfors till storfurstendömets huvudstad. Staden låg närmare S:t Petersburg, och Åbo ansågs ligga för nära Sverige och dess kultur Väldokumenterat.
- Två härskare i Åbo. Åbo fick ändå ett stort ögonblick. I slutet av augusti 1812 träffade Alexander I Sveriges nye kronprins Karl Johan, den förre franske marskalken Bernadotte, i Åbo. Sverige gav upp hoppet om att vinna tillbaka Finland, och i gengäld lovade Ryssland att hjälpa Sverige att ta Norge Väldokumenterat.
- Den långsamma flytten. På papperet var Helsingfors huvudstad från 1812, men senaten började arbeta där först den 1 oktober 1819. Universitetet stannade i Åbo till efter den stora branden 1827 (hållplats 27) Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Kriget, Borgå lantdag och fredsfördraget är mycket väldokumenterade: officiella brev, fördragstexter, arméns rapporter och lantdagens protokoll finns bevarade. Svårare är att veta hur vanliga Åbobor upplevde ockupationen 1808. Få av dem skrev om den, och de flesta berättelserna kommer från officerare och ämbetsmän.