Ångfartyg, sjöfart och en återuppbyggd stad

Utan sitt universitet och sin roll som huvudstad vände sig Åbo mot havet. På 1830- och 1840-talen förband ångfartyg staden med Stockholm, Helsingfors och S:t Petersburg, en ny stad med raka gator reste sig ur askan, och förmögna familjer började tillbringa somrarna på ön Runsala.

Biedermeier · Storfurstendömet

Den stora berättelsen

Ångfartyg, sjöfart och en återuppbyggd stad

Efter branden 1827 och förlusten av universitetet måste Åbo hitta en ny roll. Den fanns på vattnet. Medan byggarna fyllde Engels nya rutnät med hus började ångfartygen knyta staden till resten av Östersjön, och de första mekaniska verkstäderna dök upp vid Aura å.

Ångan kommer till Åbo

Den första ångaren. År 1821 började hjulskonaren Stockholm gå mellan Åbo och Stockholm Väldokumenterat.
Reguljära linjer. På 1830-talet gick ångfartyg regelbundet från Åbo till Stockholm, till Helsingfors och vidare till S:t Petersburg Väldokumenterat.
Furst Menschikoff. År 1837 började ett 35 meter långt ångfartyg byggt i Åbo trafikera sträckan S:t Petersburg, Reval (Tallinn), Helsingfors, Åbo och Stockholm, tillsammans med fartyget Storfursten. Det beskrivs som Finlands första sjögående passagerarångare Väldokumenterat.
Byggt här, maskin från Sverige. Fartyget konstruerades av den svenske skeppsbyggaren von Sydow och byggdes i Åbo, men ångmaskinen på 90 hästkrafter kom från Motala i Sverige. Det uppkallades efter Finlands generalguvernör, furst Aleksandr Mensjikov Väldokumenterat.
Ett till. En ny hjulångare med samma namn byggdes i Åbo 1850 Väldokumenterat.

En hamnstad

Fortfarande ledande hamn. I början av 1800-talet var Åbo fortfarande Finlands ledande hamn Väldokumenterat.
Från fjärran. Vid mitten av seklet kom fartyg till Åbo ända från Argentina, och stora saltskepp seglade på oceanerna om vintern Väldokumenterat.
Smör till världen. År 1852 var smör Åbos viktigaste exportvara Väldokumenterat.
Maskiner från Åbo. Fartyg hade byggts vid Aura å sedan 1730-talet. År 1842 fick ingenjörerna David Cowie och Anders Thalus Eriksson tillstånd att öppna ett gjuteri och en mekanisk verkstad i Åbo. Det blev senare Crichtons varv, förfadern till varvet som i dag bygger kryssningsfartyg (hållplats 49) Väldokumenterat.

Den nya staden reser sig

Engels rutnät fylls. Längs de raka gatorna i Engels plan (hållplats 28) byggdes nya hus, de flesta låga trähus, som de nya reglerna krävde Troligt.
Domkyrkan återställs. Domkyrkan öppnades igen 1829, fick sin nya tornspira 1834 och en ny predikstol 1837 (hållplats 27) Väldokumenterat.
En teater som fortfarande används. Den 21 januari 1839 öppnade ett amatörsällskap en ny teater med pjäsen Gubben i Bergsbygden. I dag är Åbo Svenska Teater Finlands äldsta teaterbyggnad som fortfarande är i bruk Väldokumenterat.
En stjärna på scenen. År 1843 gav den berömda svenska sångerskan Jenny Lind en konsert på teatern Väldokumenterat.
En tidning som aldrig slutat. Åbo Underrättelser, grundad av boktryckaren Christian Ludvig Hjelt, kom ut med sitt första nummer den 3 januari 1824. Den är Finlands äldsta tidning som fortfarande trycks Väldokumenterat.

Fortfarande störst, än så länge

Växer igen. Åbo hade 12 550 invånare år 1815 och 17 178 år 1850. Staden förblev Finlands största till slutet av 1840-talet Väldokumenterat.
Helsingfors kommer ikapp. Sedan gick huvudstaden förbi. Senare drog Finlands första järnväg (1862) och Saima kanal handeln mot Helsingfors och Viborg, och Åbos andel av Finlands utrikeshandel föll från 18 till 8 procent mellan 1860 och 1875 Väldokumenterat.
Svaret. Åbos svar på den förlorade handeln var en egen järnväg 1876 (hållplats 30) Troligt.

Hur vet vi det?

Hamnhandlingar, tidningar och fartygsförteckningar berättar vilka fartyg som gick och vart. Källorna är inte överens om vilket fartyg som var ”det första”: Åbo hamn nämner Stockholm från 1821, medan Furst Menschikoff från 1837 kallas Finlands första sjögående passagerarångare. Det beror på vad man räknar, och vem som ägde fartyget.

Furst Menschikoff, 1837

Längd: 35 m
Maskin: 90 hk, från Motala i Sverige
Byggd: I Åbo
Konstruktör: Den svenske skeppsbyggaren von Sydow
Uppkallad efter: Generalguvernör A. S. Mensjikov

Ångbåtslinjer från Åbo, 1821 till mitten av 1800-talet. Stega genom åren.Linjerna är schematiska; de verkliga fartygen följde farlederna genom skärgården.

Varför det spelar roll

1830- och 1840-talen stakade ut Åbos kurs för de följande två århundradena. Förlusten av universitetet och regeringen drev staden mot havet, mot handel, fartyg och verkstäder. Det lilla gjuteriet från 1842 växte till varvet som i dag bygger några av världens största kryssningsfartyg.

Från den lättare sidan

Sommarvillor på Runsala

Strax väster om centrum ligger Runsala, en lång ö med ekskog, ängar och villor av trä. I århundraden tillhörde den slott, hertigar och landshövdingar. Sedan, år 1846, fick Åbos borgare sitt sommarparadis.

Slott, hertig och landshövdingar

Slottets ö. Senast på 1300-talet hörde Runsala till Åbo slott och användes som kronans betesmark. Vid mitten av 1400-talet blev ön en kungsgård Väldokumenterat.
En jaktpark. Hertig Johan, som styrde från Åbo slott från 1556 (hållplats 14), gjorde ön till sin jaktpark. Kronhjortar fördes dit 1562; de sista nämns 1599 Väldokumenterat.
Ekar till skepp. Ekarna skyddades noga, eftersom virket var reserverat för skeppsbyggnad. På 1790-talet lät landshövding Willebrand ändå fälla 710 ekar och behöll pengarna själv Väldokumenterat.
Frånvarande innehavare. På 1600-talet gick ön till generalguvernörerna och landshövdingarna, som greve Per Brahe (1637–1651). De bodde inte där, och ön förblev landshövdingarnas boställe till 1844 Väldokumenterat.

Åbo får en ö

Inga betesmarker kvar. Efter branden 1827 och den nya stadsplanen hade borgarna förlorat de flesta betesmarkerna runt staden. De bad senaten att få använda Runsala för bete och sommarrekreation Väldokumenterat.
För evärdeliga tider. År 1845 överläts ön, med den ryske kejsarens godkännande, till Åbo stad ”för evärdeliga tider” Väldokumenterat.
Femtio tomter. År 1846 delade staden ön i femtio tomter och hyrde ut dem till borgare som platser för sommarhus. En tomt sparades som rekreationsområde för alla Väldokumenterat.
Fler villor. År 1918 delades tomterna om, och ön fick 126 tomter Väldokumenterat.

Krig och fred på ön

Krigsfartyg. Under Krimkriget beskjöt brittiska krigsfartyg Runsala den 22 augusti 1854 Väldokumenterat.
En skog av ekar. På Runsala växer en av Finlands största gamla ekskogar. Den ekdominerade skogen täcker omkring 170 hektar, ungefär hälften av all ekskog i Finland, och mycket av den är skyddad Väldokumenterat.
Kor för utsiktens skull. Boskap betar fortfarande på ön om sommaren, främst för att hålla de gamla ängarna öppna Väldokumenterat.

Runsala i dag

Villor med nya liv. Villorna räknas som värdefullt kulturarv. Några är gästhem eller kaféer, några tillhör stiftelser, fackförbund, idrottsföreningar eller företag, och några hyrs ut för bröllop. Andra har förfallit, eftersom det är dyrt att reparera dem med de gamla byggmetoderna Väldokumenterat.
Vetenskap och rock. Åbo universitets botaniska trädgård ligger mitt på ön, och varje sommar ordnas Ruisrockfestivalen på Runsala Väldokumenterat.
Skyddad för framtiden. På ön får man inte bygga i stor skala, så att naturen och historien bevaras för kommande generationer Väldokumenterat.

tomter allmän park ekar

Runsala genom århundradena. Stega från slottets betesmark till villatomterna och ön i dag.En schematisk ö; platserna för tomter, ekar och byggnader är ungefärliga.

Hur vet vi det?

Stadens handlingar visar när Runsala överläts och hur tomterna hyrdes ut. Ekskogen har undersökts av biologer, som har mätt dess storlek. Vissa årtal är osäkra: på ett ställe säger stadens sida att slottet tog över ön på 1200-talet, på ett annat senast på 1300-talet.

Varför det spelar roll

Branden 1827 tog borgarnas betesmarker, och i gengäld fick staden en ö för sommarlivet. Regeln från 1846 att en tomt skulle vara öppen för alla lever kvar: på Runsala kan vem som helst i Åbo gå bland gamla ekar, simma eller gå på rockfestival.

Källor och mer att läsa

Hittat ett fel? Vet du mer?

Webbplatsen är öppen och gratis. Rättelser och tillägg är välkomna — varje sida anger sina källor så att du kan kontrollera dem själv.