Hållplats 30 av 50
1876

Järnvägen kommer

Finland fick sin första järnväg 1862, men Åbo fick vänta i fjorton år medan handeln rann bort till Helsingfors och Viborg. Den 22 juni 1876 började tågen äntligen gå från Åbo till Toijala, och med dem kom ett nytt problem: städernas klockor visade inte samma tid.

Industrialismen · Storfurstendömet
Den stora berättelsen

Järnvägen kommer

På 1860-talet ritade ångtåget om handelns karta i Finland, och Åbo fanns inte med. I fjorton år såg den gamla hamnstaden på när varorna gick med tåg till Helsingfors och Viborg. År 1876 fick staden äntligen en egen bana, en station och järnvägsverkstäder i sin norra utkant.

Utanför kartan

  • Den första banan. Finlands första järnväg öppnades den 31 januari 1862. Den gick 96 kilometer från Helsingfors till Tavastehus Väldokumenterat.
  • Mot kejsardömet. År 1870 blev en 371 kilometer lång bana från Riihimäki till S:t Petersburg färdig. Den förband storfurstendömet med det ryska kejsardömets huvudstad Väldokumenterat.
  • Åbo förlorar handel. Järnvägen till Helsingfors och Saima kanal drog handeln mot Helsingfors och Viborg. Mellan 1860 och 1875 föll Åbos andel av Finlands utrikeshandel från 18 till 8 procent Väldokumenterat.
  • Förberedelser. År 1875, innan ett enda tåg hade kommit, beslöt stadsfullmäktige att bygga en ny kaj vid kanalen i väntan på järnvägen. Ångfartygen fraktade redan nästan två tredjedelar av hamnens gods Väldokumenterat.

Banan byggs

  • Arbetet börjar. Bygget av banan från Toijala till Åbo och Åbo hamn började 1874 Väldokumenterat.
  • En statsjärnväg. Som de andra tidiga banorna i Finland planerades och betalades den av staten. Järnvägsstyrelsen valde lantmätaren H. Wahlroos att planera bangården i Åbo, och ingenjören Hugo Neuman ledde bygget. Staden gav marken och gick med på att riva hus som stod i vägen Väldokumenterat.
  • Varför Toijala? Åboborna ville att banan skulle möta stambanan så långt norrut som möjligt, så att resan från Åbo till Tammerfors blev kort. Toijala var kompromissen Väldokumenterat.
  • Bred spårvidd. Banan var 131 kilometer lång och enkelspårig. Spårvidden var 1 524 millimeter, samma som på stambanorna i Finland och Ryssland, så vagnarna kunde rulla ända till S:t Petersburg Väldokumenterat.

Den 22 juni 1876

  • Öppningsdagen. Banan Åbo–Toijala öppnades den 22 juni 1876. Samma dag öppnades också banan från Tavastehus till Tammerfors, och de två möttes i Toijala Väldokumenterat.
  • Tågen till fartygen. Dagen efter, den 23 juni, öppnades också hamnbanan. Dess slutstation låg mellan Åbo slott och Aura ås mynning, så att godset kunde gå direkt från vagnarna till fartygen Väldokumenterat.
  • En kunglig gäst? Enligt en källa var tronföljaren, den blivande kejsaren Alexander III, med vid invigningen. Vi har inte hittat någon bekräftelse på det på annat håll Omstritt.
  • Bara åt ett håll. Till en början gick tågen från Åbo bara mot Toijala och Tammerfors, och ner till hamnen Väldokumenterat.

Stationen och verkstäderna

  • Den första stationen. Den första stationsbyggnaden ritades av arkitekten P. E. Degenaer. Den hade två våningar och var byggd i nyrenässansstil i norra kanten av Engels stadsplan (hållplats 28) Väldokumenterat.
  • Tre klasser. På bottenvåningen fanns väntsalar för första, andra och tredje klass, ett damrum, biljett- och resgodshallar samt kontor för telegrafen och posten. Järnvägens personal bodde på övervåningen Väldokumenterat.
  • Verkstäderna. Järnvägsverkstäderna byggdes 1875–1876. De blev en av statsjärnvägarnas fem huvudverkstäder och var i drift till 2003. År 2011 öppnade de gamla hallarna igen som Logomo, ett centrum för kultur och evenemang Väldokumenterat.
  • En ny station. Den gamla stationen revs 1938, delvis för att den ansågs för gammalmodig för besökarna till de planerade olympiska spelen 1940. Den nuvarande stationen, ritad av Väinö Vähäkallio och Martti Välikangas, blev färdig 1940 Väldokumenterat.

Den långa vägen till Helsingfors

  • Runt hörnet. I mer än tjugo år gick en tågresa från Åbo till Helsingfors den långa vägen, via Toijala och Tavastehus Väldokumenterat.
  • Kustbanan. År 1895 beslöt man att bygga en bana längs kusten. Åbo–Karis öppnades 1899, Karis–Böle 1902, och hela kustbanan var i bruk i september 1903 Väldokumenterat.
  • Från stationen till centrum. Från 1908 förband spårvagnar stationen med domkyrkan och Salutorget (hållplats 33) Väldokumenterat.
Hur vet vi det?

Den bästa källan är en utredning om bangården i Åbo som gjordes för staden 2017. Den bygger på statsjärnvägarnas arkiv och ger de exakta öppningsdagarna. Källorna skiljer sig i vissa detaljer. En översikt säger att stationen öppnades 1862, vilket blandar ihop den med Finlands första bana. Källorna är också oense om hur stort det första lokstallet var.

131 km96 kmÅboHelsingforsTavastehusRiihimäkiToijalaTammerforsKarisKouvolaViborgS:t Petersburg
Åbos andel av Finlands utrikeshandel
186018 %
18758 %

Innan Åbo hade järnväg.

Så kom järnvägen till Åbo 1862–1903. Bläddra genom åren.Banorna är schematiskt ritade mellan de städer de betjänade.
Varför det spelar roll

Järnvägen gjorde inte Åbo till Finlands första stad igen, men den gjorde slut på fjorton år av isolering. Råvaror, spannmål och människor kunde nu komma med tåg, och varor kunde lämna staden både på räls och sjövägen. Under de följande årtiondena växte fabriker och varv längs Aura å (hållplats 31), och Åbo hamn blev en mötesplats för räls och fartyg.

Från den lättare sidan

Järnvägstid: när klockorna måste gå lika

I dag ställer telefonen sin klocka själv, och alla klockor i Finland visar samma tid. På 1800-talet var det inte så. Varje stad hade sin egen tid efter solen, och det fungerade bra ända tills tågen började gå enligt tidtabell.

Tid efter solen

  • Middag är lokal. Förr var middag det ögonblick då solen stod som högst på himlen. Varje stad hade sin egen middag Väldokumenterat.
  • Fyra minuter per grad. Jorden vrider sig en grad på fyra minuter. En stad längre österut ser middagen tidigare, och en stad längre västerut ser den senare Väldokumenterat.
  • Åbo ligger efter. Åbo ligger nästan tre grader väster om Helsingfors, så solen står som högst nästan 11 minuter senare i Åbo än i Helsingfors. Det är en uträkning från kartan, inte en historisk uppgift Troligt.
  • En jämn sol. Den verkliga solen är ingen perfekt klocka: under året går den upp till ungefär en kvart före eller efter. Därför visade klockorna ”medeltid”, en genomsnittlig sol som aldrig är för tidig eller sen Väldokumenterat.

Helsingforstid på rälsen

  • Telegrafen. Den elektriska telegrafen kom till Finland 1854. Med den kunde en station få veta den exakta tiden långt bortifrån Väldokumenterat.
  • En tid för tågen. När den första järnvägen öppnades 1862 använde tidtabellerna Helsingforstid, medeltiden vid universitetets observatorium i Helsingfors. Den låg 1 timme, 39 minuter och 49,2 sekunder före Greenwich Väldokumenterat.
  • En kula och en kanon. Middag signalerades genom att en kula släpptes ner längs en mast. När regnet dolde kulan sköt man i stället med kanon Väldokumenterat.
  • Långt österut. Banan till S:t Petersburg använde Helsingforstid ända till Kaipiainen, strax öster om Kouvola Väldokumenterat.
  • Åbo är med. När järnvägen nådde Åbo 1876 gick tågen där efter samma järnvägstid. Stationsklockan låg då nästan 11 minuter före solen i Åbo Troligt.

Vem bestämmer tiden?

  • Kejsaren säger nej. År 1888 bad lantdagen kejsar Alexander III att göra Helsingforstid till hela landets officiella tid. Han svarade att järnvägarnas gemensamma tid räckte Väldokumenterat.
  • Ett nej till. År 1897 föreslog regeringen östeuropeisk tid, två timmar före Greenwich. Den här gången sade lantdagen nej Väldokumenterat.
  • Valborgsnatten 1921. Efter självständigheten föreslog Geografiska sällskapet östeuropeisk tid igen 1919. Ett dekret av den 12 mars 1920 gjorde den officiell från den 1 maj 1921. Vid midnatt på valborgsnatten den 30 april 1921 flyttades alla klockor fram 20 minuter och 10,9 sekunder Väldokumenterat.
  • En halvtimme före. Sedan dess går klockan i Åbo ungefär en halvtimme före solen. Solen står som högst ungefär halv ett Väldokumenterat.

Sommartid

  • Ett försök i krigstid. Finland prövade sommartid första gången 2 april–4 oktober 1942 Väldokumenterat.
  • Tillbaka för gott. Sommartiden kom tillbaka 1981 och har använts varje sommar sedan dess Väldokumenterat.
  • Lunch före middag. På sommaren går klockorna en timme till före, så i Åbo står solen som högst först ungefär halv två. Om du äter lunch klockan tolv är solen fortfarande på väg upp Väldokumenterat.

Tryck på en klocka så visar den tolv.

Tre klockor: solen i Åbo, Helsingforstid och finsk tid. Dra i reglaget, tryck på en klocka eller bläddra genom åren.Soltid betyder medelsoltid. Skillnaderna är uträknade från longituden.
Hur vet vi det?

Dekret, lantdagens protokoll och gamla tidtabeller visar när Finland bytte tid. Vi har inte hittat någon uppgift om vad stadens klockor och stationsklockan i Åbo visade 1876. Skillnaden på nästan 11 minuter är vår egen uträkning från longituderna för Åbo och observatoriet i Helsingfors.

Varför det spelar roll

Järnvägen gjorde exakt tid viktig. Ett tåg som går klockan 8.00 måste gå klockan 8.00 enligt varje klocka längs banan, annars möts tågen på ett enkelspår. Telegrafen, stationsklockan och tidtabellen var de första stegen mot den gemensamma tid som vi i dag tar för given.

Källor och mer att läsa

  1. Turku–Toijala railway — 131 km, öppnad den 22 juni 1876 samtidigt med banan Tavastehus–Tammerfors; varför knuten placerades i Toijala (på engelska).
  2. Turku Central railway station — byggandet från 1874, Degenaers första station, kustbanan och stationen från 1940 (på engelska).
  3. Åbo stad. Kulturmiljöutredning om Åbo bangård (2017, PDF): byggandet 1874, öppnandet 22 juni 1876, hamnbanan, verkstäderna och kustbanan (på finska).
  4. History of rail transport in Finland — Helsingfors–Tavastehus (1862), Riihimäki–S:t Petersburg (1870) och statsjärnvägarna (på engelska).
  5. Port of Turku 870 years (historiebok, PDF): Åbos andel av Finlands utrikeshandel 1860–1875 och kajen som byggdes för järnvägen (på engelska).
  6. Åbo universitets bibliotek: en järnvägskarta från 1887 där vägen från Åbo till Helsingfors går via Toijala och Tavastehus (på engelska).
  7. Time in Finland — Helsingforstid på järnvägarna från 1862, tidkulan och kanonen, begäran 1888, östeuropeisk tid från 1921 och sommartid (på engelska).

Hittat ett fel? Vet du mer?

Webbplatsen är öppen och gratis. Rättelser och tillägg är välkomna — varje sida anger sina källor så att du kan kontrollera dem själv.