Hållplats 32 av 50
1896

Saluhallen och en modern matstad

År 1896 flyttade Åbo in sin mathandel under tak. Den nya saluhallen, längre än en fotbollsplan, hade marmordiskar, gaslampor och akvarier fulla av levande fisk. På 1960-talet var den nära att rivas, men vid Eriksgatan säljs det fortfarande mat.

Industrialismen · Storfurstendömet
Den stora berättelsen

Saluhallen och en modern matstad

I slutet av 1800-talet betydde det trånga torg, lera och flugor att köpa mat i Åbo. Staden bestämde sig för att bygga något modernt: en ren och ljus hall av tegel och järn där kött, fisk och smör kunde säljas under samma tak.

Varför en hall?

  • Kaos på torget. Handeln på torgen hade länge varit kaotisk, och den kunde inte uppfylla kraven på hygien Väldokumenterat.
  • Allt inomhus. Planen var att flytta all torghandel inomhus, till rena lokaler Väldokumenterat.
  • En sakkunnig arkitekt. Hallen ritades av Gustaf Nyström, som hade ritat Finlands första saluhall i Helsingfors, öppnad 1889. Han hade rest runt i Europa för att studera saluhallar Väldokumenterat.
  • Tvåa i Finland. Hallen i Åbo öppnade 1896 och är Finlands näst äldsta saluhall Väldokumenterat.

Byggnaden

  • Ett helt kvarter. Hallen är 118,5 meter lång, 30 meter bred och 13 meter hög. Den sträcker sig längs ett helt kvarter Väldokumenterat.
  • Tegel och järn. Omkring 300 000 tegelstenar och över 42 ton järn gick åt Väldokumenterat.
  • Kött och fisk. Till en början hade hallen omkring 150 butiker, och 53 av dem sålde färskt kött. Levande fisk, som gädda, ål, braxen och flundra, simmade i akvarier tills den såldes Troligt.
  • ”Storartad”. När hallen var färdig skrev tidningen Uusi Aura att lokalen blev riktigt prydlig och att interiören gav ett storartat intryck Väldokumenterat.
  • Gas, sedan el. Hallen lystes upp med gas fram till 1932, då elljuset kom. Rinnande vatten installerades 1905 Väldokumenterat.

Nya tider

  • Varor på cykel. På 1930-talet körde springpojkar och bärare ut varor från hallen på cykel Väldokumenterat.
  • Kyldiskar. De första kyldiskarna kom 1957 Väldokumenterat.
  • Nästan riven. År 1960 ordnade en bank en tävling om ett nytt kontorshus. Det vinnande förslaget, av arkitekten Viljo Revell, skulle ha ersatt hallen. Folk protesterade, och hallen räddades Väldokumenterat.
  • En stor renovering. En renoveringsplan godkändes den 6 januari 1976. Ståldiskar ersatte marmordiskarna, och antalet butiker halverades Väldokumenterat.
  • Skyddad. I dag har hallen den högsta skyddsnivån för historiska byggnader Väldokumenterat.

En matstad

  • Smör på export. År 1852 var smör Åbos viktigaste exportvara (hållplats 29) Väldokumenterat.
  • Åbo senap. Mycket senare, 1948, lanserade livsmedelsföretaget Jalostaja i Åbo Turun sinappi, ”Åbo senap”, med Åbo slott på etiketten Väldokumenterat.
  • En ost uppkallad efter en å. Auraost, en ädelost, har fått sitt namn efter Aura å, fast den tillverkas i Äänekoski i mellersta Finland Väldokumenterat.
  • Testa dig själv. I frågesporten nedan finns mer om Åbos matklassiker.
Hur vet vi det?

Hallens egen historik, tidningar som Uusi Aura och stadens byggnadshandlingar berättar dess historia. Vissa detaljer skiljer sig. Enligt engelska Wikipedia hade hallen först 151 butiker, medan hallens egen webbplats säger 15, vilket ser ut som ett skrivfel på ena hållet. Den exakta öppningsdagen har vi inte hittat; hallen firar sin födelsedag i mitten av oktober.

Planerat kontorshusSaluhallen, 118,5 mFotbollsplan, 105 m
Färskt kött Annan mat 151 butiker
Saluhallen i Åbo från 1896 till i dag. Bläddra genom åren och se hur lampor, diskar och butiker förändras.Genomskärningen och butiksplanen är schematiska. Planen visar antalet butiker, inte deras verkliga platser.
Varför det spelar roll

Saluhallen var en del av en ny idé om den moderna staden: ren mat, rent vatten och regler för hygien. Den är också en överlevare. På 1960- och 1970-talen revs många gamla hus i Åbo centrum (hållplats 43), och hallen var nära att bli ett av dem. Tack vare protesterna handlar folk fortfarande under samma järntak som 1896.

Från den lättare sidan

Frågesport: Åbos matklassiker

Hur väl känner du Åbos mat? Tio frågor om saluhallen, senap, ost och smör. Några av svaren kan överraska dig.

Om svaren

Svaren kommer från saluhallens historik, engelska Wikipedia och Åbo hamns historiebok. De felaktiga alternativen är påhittade för den här frågesporten.

Svara genom att klicka på ett alternativ. Du får förklaringen direkt.

  1. Fråga 1 av 10

    När öppnade Saluhallen i Åbo?

  2. Fråga 2 av 10

    Arkitekten bakom hallen i Åbo hade också ritat Finlands första saluhall i Helsingfors. Vem var han?

  3. Fråga 3 av 10

    Vad simmade i saluhallens akvarier?

  4. Fråga 4 av 10

    Hur lystes hallen upp fram till 1932?

  5. Fråga 5 av 10

    Vad var nära att hända med hallen på 1960-talet?

  6. Fråga 6 av 10

    Vilket år lanserades Turun sinappi, Åbo senap?

  7. Fråga 7 av 10

    Vilken byggnad finns på etiketten till Turun sinappi?

  8. Fråga 8 av 10

    Turun sinappi säljs i tuber med korkar i olika färger. Vad betyder den röda korken?

  9. Fråga 9 av 10

    Auraosten har fått sitt namn efter Åbos å. Var tillverkas den?

  10. Fråga 10 av 10

    Vad var Åbos viktigaste exportvara år 1852?

Källor och mer att läsa

  1. Turku Market Hall — öppnad 1896, Gustaf Nyström, storlek, tegel och järn, de ursprungliga butikerna och akvarierna, gas- och elljus, rivningsplanen på 1960-talet och renoveringen 1976 (på engelska).
  2. Åbo saluhall: history of Turku Market Hall — varför hallen byggdes, Uusi Auras omdöme, springpojkarna på 1930-talet, kyldiskarna och protesterna på 1960-talet (på engelska).
  3. Visit Turku: Turku Market Hall — Finlands näst äldsta saluhall, Eriksgatan 16 (på engelska).
  4. Turun sinappi — lanserad 1948 av Jalostaja, slottslogon, korkarnas färger, slagordet och var den har tillverkats (på engelska).
  5. Aura cheese — ådelosten som har fått sitt namn efter Aura å och tillverkas av Valio i Äänekoski (på engelska).
  6. Port of Turku 870 years (historiebok, PDF): smör som Åbos viktigaste exportvara 1852 (på engelska).

Hittat ett fel? Vet du mer?

Webbplatsen är öppen och gratis. Rättelser och tillägg är välkomna — varje sida anger sina källor så att du kan kontrollera dem själv.