Hållplats 45 av 50
1980-talet

Varvsboom och kraschen 1989

På 1980-talet byggde varvet i Åbo några av världens största passagerarfartyg. Sedan, en oktobereftermiddag 1989, gick bolaget bakom varvet i konkurs, med halvfärdiga fartyg kvar i dockorna.

1980-talet · Republiken
Den stora berättelsen

Varvsboom och kraschen 1989

Skeppsbyggandet har hört till Åbo i århundraden, men på 1980-talet nådde det en helt ny skala. På varvet i Perno byggdes kryssningsfärjor för Östersjön och kryssningsfartyg för amerikanska bolag. Bakom jättefartygen höll pengarna dock på att ta slut.

Ett nytt varv

  • Perno. Från 1975 byggde Wärtsilä ett nytt, större varv i Perno i Åbo. Steg för steg flyttade arbetet dit från det gamla varvet vid Aura å. Det sista fartyget som byggdes helt på det gamla varvet var färjan Rosella 1979 (hållplats 42) Väldokumenterat.
  • Stora beställningar. I slutet av 1980-talet byggde varven kryssningsfärjor för Östersjön och kryssningsfartyg för det amerikanska bolaget Carnival Cruise Lines Väldokumenterat.
  • Det vi inte vet. Vi hittade inte hur många som arbetade på varvet i Åbo på 1980-talet, eller hur många som förlorade jobbet 1989 Väldokumenterat.

Wärtsilä Marine

  • En sammanslagning. I början av 1987 slogs Wärtsiläs och Valmets varv ihop till ett nytt bolag, Wärtsilä Marine, som ägdes till 70 % av Wärtsilä och till 30 % av Valmet. Bolagets varv låg i Helsingfors och Åbo Väldokumenterat.
  • Dåliga affärer. Med Valmet följde beställningar till Sovjetunionen som väntades ge förluster på 200–400 miljoner mark. Kostnaderna för Carnivals kryssningsfartyg hade underskattats kraftigt Väldokumenterat.
  • För få arbetare. Det fanns inte tillräckligt många varvsarbetare. Dyr underleverans behövdes, och det var strejker, särskilt i Perno Väldokumenterat.
  • För lite pengar. Av sitt kapital på 1,5 miljarder mark hade bolaget bara 150 miljoner i kontanter. Det förlorade 205 miljoner mark 1987 och 638 miljoner 1988 Väldokumenterat.

23 oktober 1989

  • Kl. 15.30. Wärtsilä Marine försattes i konkurs den 23 oktober 1989. Konkursen trädde i kraft halv fyra på eftermiddagen Väldokumenterat.
  • Halvfärdiga fartyg. På varven låg det nästan färdiga kryssningsfartyget Fantasy för Carnival, färjorna Kalypso och Cinderella, Silja Serenade i torrdocka samt de nyss påbörjade Silja Symphony och Royal Majesty Väldokumenterat.
  • Betalt i förväg. Viking Lines ägare SF Line hade betalat för sitt nya fartyg under bygget, så konkursen satte också kundernas pengar på spel Väldokumenterat.
  • 1,6 miljarder. De totala förlusterna uppskattades senare till 1,6 miljarder mark Väldokumenterat.

Tillbaka till jobbet

  • Masa-Yards. I november 1989 startade ett nytt bolag, Masa-Yards, om varven i Helsingfors och Åbo. Dess chef anställde på nytt nästan alla varvsarbetare och ungefär två tredjedelar av tjänstemännen Väldokumenterat.
  • Fartygen går till sjöss. Silja Serenade och Silja Symphony blev färdiga i Åbo 1990 och 1991 Troligt.
  • Bygger fortfarande. Varvet i Perno är dagens Meyer Turku, som bygger världens största kryssningsfartyg (hållplats 49) Väldokumenterat.
Hur vet vi det?

En konkurs lämnar ett långt pappersspår: domstolshandlingar, bolagets bokslut och många tidningsartiklar. Våra fakta kommer från uppslagsverksartiklar som sammanfattar dem. De säger inte vilket ofärdigt fartyg som låg i Helsingfors och vilket i Åbo, och vi hittade inga siffror för de arbetare i Åbo som berördes.

1987205
1988638
Totalt1 600

miljoner mark i förlust

Hur Wärtsilä Marine sjönk steg för steg, och fartygen som låg på varven på konkursdagen.Fartygsteckningarna är enkla symboler, inte de riktiga fartygen.
Varför det spelar roll

Kraschen visade hur riskfyllt skeppsbyggande är: enorma projekt, fasta priser och små marginaler, där ett enda dåligt kontrakt kan sänka ett bolag. Men skeppsbyggarnas kunnande i Åbo överlevde konkursen, och samma varv byggde sedan världens största kryssningsfartyg.

Från den lättare sidan

Kryssningsfärjor och taxfree-kultur

På 1980-talet blev Sverigefärjorna större och ståtligare, och för många passagerare blev själva resan huvudsaken: maten, dansen och taxfree-butiken. Och det finns en orsak till att varje färja mellan Åbo och Stockholm fortfarande stannar på Åland.

Större och större

  • Världens största. År 1985 var Viking Lines Mariella, byggd för rutten Helsingfors–Stockholm, världens största kryssningsfärja Väldokumenterat.
  • Fler fartyg. Olympia kom 1986, Amorella 1988 samt Isabella och Cinderella 1989 Väldokumenterat.
  • Byggd var? Vår källa säger inte var dessa färjor byggdes, så vi kan inte säga hur många som kom från Åbo Väldokumenterat.

Varför Åland?

  • Halvvägs. Mariehamn, Ålands huvudstad, ligger cirka 160 km sjövägen från Åbo och lika långt från Stockholm Väldokumenterat.
  • En särställning i EU. Åland gick med i EU tillsammans med Finland den 1 januari 1995, efter en egen folkomröstning i november 1994 där 73,64 % röstade ja. Finlands anslutningsfördrag har ett särskilt protokoll om Åland Väldokumenterat.
  • Skatteregeln. Åland står utanför EU:s momsområde. När EU förbjöd skattefri försäljning på färjor inom unionen fick Finland ett undantag för Åland. Därför kan färjor som stannar i Mariehamn eller Långnäs fortfarande sälja skattefria varor Väldokumenterat.
  • Några timmar i land. Sjöfarten står för cirka 40 % av Ålands ekonomi. Åland får cirka två miljoner besökare om året, och de flesta stannar bara några timmar medan deras färja ligger i hamn Väldokumenterat.

Taxfree-kultur

  • De klassiska inköpen. Godis, parfym, alkohol och cigaretter var de klassiska taxfree-inköpen Troligt.
  • Resan är huvudsaken. Många passagerare åker på kryssning bara för resans skull, utan att stanna länge i Stockholm Troligt.
  • Byggd i Åbo. Viking Grace, byggd i Åbo av STX och i trafik från januari 2013, tar upp till 2 800 passagerare mellan Åbo och Stockholm. Hennes partner Viking Glory (2022) byggdes i Kina Väldokumenterat.
  • Fortfarande livligt. År 2025 transporterade Viking Line 4 608 573 passagerare Väldokumenterat.
utanför EU:s momsområdeÅboÅlandStockholmomkring 160 kmomkring 160 km€
Varför färjorna stannar på Åland steg för steg, och några av de stora färjorna sedan 1985.En schematisk rutt, inte en karta. Fartygens storlek under den andra fliken är inte skalenlig.
Hur vet vi det?

Fartyg registreras och deras historia är väl dokumenterad, och Ålands särskilda skattestatus är inskriven i Finlands EU-anslutningsfördrag. Vi hittade inte hur stor del av rederiernas inkomster som kommer från taxfree-försäljning, eller pålitliga beskrivningar av vad folk köpte på 1980-talet, så de punkterna är markerade som sannolika.

Varför det spelar roll

Taxfree-regeln är orsaken till att färjorna mellan Åbo och Stockholm stannar på Åland, och till att så stor del av Ålands ekonomi hänger på fartyg. För många familjer i Åbo är en kryssning en välbekant resa, och fartygen själva är ofta byggda alldeles i närheten.

Källor och mer att läsa

  1. Wärtsilä Marine — sammanslagningen 1987, förlusterna, konkursen 23.10.1989 och fartygen som blev kvar på varven (på engelska).
  2. Meyer Turku — varvet i Perno från 1975 och nystarten som Masa-Yards i november 1989 (på engelska).
  3. Viking Line — 1980-talets kryssningsfärjor, Viking Grace (2013) och Viking Glory (2022) (på engelska).
  4. Åland — EU-medlemskapet, skatteundantaget som tillåter taxfree-försäljning på färjorna och färjeturismen (på engelska).

Hittat ett fel? Vet du mer?

Webbplatsen är öppen och gratis. Rättelser och tillägg är välkomna — varje sida anger sina källor så att du kan kontrollera dem själv.