I början av 1990-talet föll Finland ner i en djup ekonomisk depression. Åbo hade redan förlorat sitt stora skeppsbyggnadsbolag 1989. Under samma årtionde röstade Finland ändå för att gå med i Europeiska unionen, och i Åbo byggdes gamla textilfabriker om till hus för teknik- och bioteknikföretag.
Kraschen
- Åbo drabbades först. Varvskrisen i Åbo kom före den allmänna depressionen. Wärtsilä Marine gick i konkurs i oktober 1989 (hållplats 45), och det omstartade varvet såldes till det norska bolaget Kværner 1990 Väldokumenterat.
- Depressionen. Under depressionen 1991–1993 föll Finlands totala produktion med 13 %. Många företag gick i konkurs Väldokumenterat.
- Varför det hände. På 1980-talet hade det blivit lätt att låna pengar, och priserna på bostäder och aktier steg snabbt. Sedan föll Sovjetunionen sönder, som hade stått för 15–20 % av Finlands export och import, och den handeln försvann nästan över en natt Väldokumenterat.
- Banker och pengar. Många banker råkade i svårigheter, och 1991 lovade staten att garantera deras skulder. Finland devalverade sin valuta, marken, i november 1991 och igen 1992 Väldokumenterat.
Utan arbete
- Nästan var femte. Arbetslösheten i Finland steg från cirka 3,5 % till 18,9 %. Från 1992 till 1997 låg den över 12 % Väldokumenterat.
- Åbos egna siffror. Vi hittade inga arbetslöshetssiffror för enbart Åbo, så siffrorna här gäller hela Finland Väldokumenterat.
- Fortsatt tillväxt. Ändå fortsatte Åbo att växa. Staden hade 159 180 invånare 1990, 164 744 år 1995 och 172 561 år 2000 Väldokumenterat.
In i EU
- Omröstningen. Den 16 oktober 1994 höll Finland en rådgivande folkomröstning om medlemskap i Europeiska unionen. 56,89 % röstade ja, och valdeltagandet var 70,79 % Väldokumenterat.
- Åboregionen. Egentliga Finland röstade nästan exakt som landet i stort, 56,62 % ja, men fler röstade där: valdeltagandet var 75,25 % Väldokumenterat.
- Söder och norr. Ja-rösterna var starkast i söder, kring Helsingfors. De flesta väljare i norr och i jordbruksområden röstade nej Väldokumenterat.
- Medlemmar. Finland gick med i EU den 1 januari 1995. Åland höll en egen folkomröstning och gick med samtidigt (hållplats 45) Väldokumenterat.
En vetenskapsstad
- DataCity. År 1988 började bygget av DataCity i Kuppis, ett ”IT-hus” för teknikföretag. Det var början på Turku Science Park Väldokumenterat.
- Från trikå till elektronik. År 1989 byggdes den gamla trikåfabriken Silo intill, grundad 1928, om till högteknologiska kontor med namnet ElectroCity Väldokumenterat.
- BioCity. I slutet av 1993 öppnade BioCity, byggt som en utbyggnad av ett gammalt spinneri. Universitetens gemensamma bioteknikcentrum, i dag Turku Bioscience, grundades omkring 1989 Troligt.
- En egen station. Kuppis järnvägsstation byggdes 1995. I dag har vetenskapsparken cirka 210 000 m² lokaler i elva byggnader, och staden är dess största ägare Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Finlands ekonomi på 1990-talet är väl utforskad, och resultaten av EU-omröstningen är officiella. Våra källor ger siffror för hela Finland, inte för enbart Åbo. Årtalen för vetenskapsparkens byggnader kommer från historiesidan hos bolaget som äger dem. Bioteknikcentrumets grundandeår är uträknat från dess 30-årsjubileum 2019, så vi markerar det som sannolikt.