En söndagskväll i maj 1681 avfyrade två lärpojkar ett hemgjort gevär i en verkstad i Åbo. Dagen därpå låg större delen av staden och dess domkyrka i aska. Det var inte första gången. Åbo var byggt av trä, och det brann om och om igen.
En stad av trä
- Fyra kvarter. På 1600-talet hade Åbo fyra kvarter. Kyrkokvarteret, Klosterkvarteret och Mätäjärvi låg på domkyrkans sida av Aura å, som kallades stora sidan. Aningais på andra stranden var lilla sidan Väldokumenterat.
- Gråa trähus. De flesta husen var av trä. Stenhus fanns främst i Kyrkokvarteret och kring torgen. Staten ville att städernas hus skulle målas med rödfärg, men i Åbo förblev de flesta gråa Väldokumenterat.
- Eld i varje hus. Man lagade mat och höll värmen med öppna eldar och ugnar. En del rum saknade helt skorsten, så röken tog sig ut genom ett hål eller dörren Väldokumenterat.
- Hur många invånare? Skattelängderna upptar som mest 3 344 personer, år 1662, men många betalade ingen skatt och saknas därför. Historikern Tauno Perälä uppskattade att 5 300–6 800 människor bodde i Åbo i slutet av 1600-talet Troligt.
- Raka gator. År 1652 ritade ingenjören Hannu Hannunpoika på Per Brahes order (hållplats 17) en ny stadsplan. Aningais fick ett strikt rutnät, medan stora sidan behöll sin gamla plan med några rätade gator. Åbo följde planen ända till storbranden 1827 (hållplats 27) Väldokumenterat.
Brand efter brand
- En lång lista. Åbo hade minst 21 bränder före 1600, och 11 större bara under 1500-talet. Sammanlagt vet man att Åbo har haft minst 31 storbränder, om man bara räknar bränder där minst ett av de fyra kvarteren förstördes Väldokumenterat.
- Värre än de flesta. En studie av Finlands trästäder visar att en stad på 1500- och 1600-talen i genomsnitt brann ungefär två gånger per sekel. Åbo brann mycket oftare Väldokumenterat.
- 13 maj 1656. Elden bröt ut mellan fem och sex på morgonen i borgaren Henrik Paturis hus vid Skolgatan. Stormvinden spred den till alla tre kvarteren på stora sidan, och 450 hus brann. Rådstugurätten kallade den ”en våldsam eldsvåda sänd som Guds straff” Väldokumenterat.
- Ärter på elden. I rätten berättade en av Paturis pigor att hon hade gjort upp eld för att koka ärter, så som matmodern hade sagt. Paturi dömdes till döden, men hovrätten ändrade straffet till böter. Han finns kvar i stadens skattelängder också under senare år Väldokumenterat.
- En rakare gata. Efter branden, i april 1657, drogs en ny Kyrkogata rakt från torget till domkyrkan Väldokumenterat.
Söndagen den 29 maj 1681
- Pojkar med gevär. Mästarna var i kyrkan. I hattmakarmästaren Philip Bertilssons verkstad vid Slottsgatan på Aningaissidan lekte lärpojkarna Anders Matsson och Henrich Erichson med ett hemgjort gevär, en så kallad nyckelbössa. Henrich hade köpt en fingertjock metallpipa för tre öre kopparmynt åtta dagar tidigare. De laddade den med sten och sand och avfyrade den med en brinnande sticka Väldokumenterat.
- Rök på vinden. Branden upptäcktes när kyrkklockorna ringde för att aftonsången var slut. Anders såg rök på vinden och lågor på verkstadens tak Väldokumenterat.
- Torrt och blåsigt. Efter en lång och torr vår och i blåsigt väder brände elden hela norra sidan ända till tullportarna, brände bron över Aura å och svepte genom stora sidan Väldokumenterat.
- Domkyrkan faller. Domkyrkan brann med sina konstverk. Enligt ett holländskt brev störtade tornen och klockorna till marken, och hovrättshuset och rådstugan förstördes. Akademin och dess bibliotek klarade sig Väldokumenterat.
- Förlusterna räknas. Enligt ett brev som skrevs i Åbo en vecka senare hade 800–900 hus brunnit, och bara en sjättedel av staden hade räddats. Brevet nämner bara två döda Troligt.
- Dömd till döden. Den 23 juli 1681 dömde rådstugurätten Anders Matsson till döden enligt stadslagen. Ett dödsstraff gick alltid vidare till hovrätten, men vi vet inte vad som hände honom, eftersom nästan alla hovrättens handlingar från 1600-talet senare brann upp. Henrich hade flytt och ställdes aldrig inför rätta Väldokumenterat.
- Återuppbyggnad. Gåvor till domkyrkan kom från hela riket, men borgarna fick mycket mindre hjälp med sina egna hus. Domkyrkan fick ett nytt barocktorn, som stod från 1689 tills blixten förstörde det 1738 Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Åbo rådstugurätts protokoll finns bevarade och berättar om rättegångarna, pojkarna och pigorna. Ett holländskt brev som skrevs i Åbo den 4 juni 1681 beskriver skadorna. Enligt brevet hade Åbo brunnit 19 gånger sedan 1310 och aldrig förlorat mer än 200 hus på en gång, men stadens egna handlingar räknar 450 brunna hus år 1656. Siffror som skrivs i all hast, långt borta eller sekler senare kan vara fel. En nutida text daterar till och med en brand till 1678 med exakt samma historia som 1681, och det är troligen samma brand med fel årtal Omstritt. Ännu en fälla: Sverige använde fortfarande den gamla julianska kalendern, så den 29 maj 1681 var den 8 juni enligt dagens kalender.