Under några år kring 1930 var Åbo den modernaste platsen i finländsk arkitektur. Alvar Aalto flyttade dit sitt kontor, och tillsammans med den lokala arkitekten Erik Bryggman förde han in en ny stil från Europa: byggnader utan ornament, med platta tak, vita väggar och stora fönster. Den kallades funktionalism, eller bara funkis.
Aalto kommer till Åbo
- En tävlingsseger. År 1927 vann Alvar Aalto tävlingen om Sydvästra Finlands lantmannaförbunds hus i Åbo. Han flyttade sitt kontor från Jyväskylä till Åbo, och byggnaden blev klar 1928 Väldokumenterat.
- En kompanjon. Innan flytten hade paret Aalto kontaktat Åboarkitekten Erik Bryggman. Från 1927 arbetade de två tillsammans och blev pionjärer för den moderna arkitekturen i Finland Väldokumenterat.
- Familjen Aalto. Alvars hustru Aino Aalto var också arkitekt. De hade gift sig 1924, och sonen Hamilkar föddes 1928, under Åboåren Väldokumenterat.
- Till Helsingfors. Aaltos kontor flyttade till Helsingfors 1933 Väldokumenterat.
Erik Bryggman, en Åboarkitekt
- Född i Åbo. Erik Bryggman föddes i Åbo den 7 februari 1891 och dog där den 21 december 1955. Han öppnade eget kontor i Åbo i början av 1920-talet och var en av de första finländska funktionalisterna Väldokumenterat.
- Över hela staden. Bland hans byggnader i Åbo finns bostadshuset Atrium (1925–27), biografen Olympia (1926), hotellet Hospits Betel (1926–29), Hotell Seurahuone (1927–28), tillbyggnaden av Åbo Akademis bibliotek (1934–35) och studentkårshuset Kåren (1935–36) Väldokumenterat.
- Ett kapell och ett slott. Ett av hans mest kända verk är Uppståndelsekapellet på Åbo begravningsplats (1938–41). Han ledde också restaureringen av Åbo slott 1939–1955, ett arbete som fortsatte efter att slottet skadats i kriget (hållplats 39) Väldokumenterat.
Mässan 1929
- Ett gemensamt verk. Åbomässan 1929 ritades av Aalto och Bryggman tillsammans. Den är deras mest kända gemensamma verk Väldokumenterat.
- 700 år? Mässan hölls 700 år efter det påvliga brevet från 1229 (hållplats 2), och den förknippas ofta med den årsdagen. Vi kunde inte bekräfta mässans officiella namn, exakta plats eller hur många som besökte den Omstritt.
- Före Stockholm. Mässan sägs ofta ha föregripit modernismen på den stora Stockholmsutställningen 1930, även om den var mycket mindre. Aalto och Bryggman hade besökt Stockholm under planeringen. Historiker ser också inflytande från rysk konstruktivism Väldokumenterat.
- Tillfällig. Som de flesta mässor byggdes den för att rivas efteråt. Dess idéer levde vidare i byggnaderna som följde Troligt.
Turun Sanomats hus
- Ett tidningshus. Aalto ritade huset för tidningen Turun Sanomat på Köpmansgatan 5 (Kauppiaskatu) i centrala Åbo. Formerna inspirerades av den fransk-schweiziske arkitekten Le Corbusier Väldokumenterat.
- Ett jättefönster. I gatuplanet fanns ett skyltfönster som var två våningar högt, så att folk på gatan kunde se in i tidningshuset Väldokumenterat.
- När? Huset ritades 1928. Enligt källorna blev det klart 1929 eller 1930 Omstritt.
- Skyddat. Turun Sanomats hus, Lantmännens hus och Aaltos bostadshus Standard finns alla på Finlands lista över byggda kulturmiljöer av riksintresse och på Docomomos lista över viktiga modernistiska platser Väldokumenterat.
Hur vet vi det?
Byggnaderna står kvar, och Alvar Aalto-stiftelsen och arkitekturböcker beskriver dem. Mässan är svårare: den revs, och vi hittade bara korta omnämnanden i de två arkitekternas biografier. Mässans plats, datum, besökarantal och officiella namn behöver ännu kontrolleras i Åbos egna arkiv.