När kriget tog slut föddes fler barn i Finland än någonsin förr eller senare. Samtidigt flyttade folk från landsbygden till städerna. Åbo behövde skolor, bostäder och plats, och fick det genom att bygga nya förorter och slå samman sig med sina grannar.
Babyboomen
- De stora årskullarna. I Finland kallas de som föddes 1945–1949 för de stora årskullarna (suuret ikäluokat). Omkring 520 000 barn föddes under de fem åren Väldokumenterat.
- Rekordåret 1947. Bara år 1947 föddes 108 000 bebisar. År 2015 föddes bara 55 472, ett rekordlågt antal då Väldokumenterat.
- Varför just då? Männen kom hem från fronten, och många par hade väntat under krigsåren med att gifta sig och bilda familj Troligt.
- Trånga skolor. På 1950-talet fyllde de stora årskullarna skolorna, och många städer måste snabbt bygga nya Troligt.
Från landet till staden
- Tre skäl att växa. Efter andra världskriget växte Åbo kraftigt genom babyboomen, inflyttningen från landsbygden och invandringen. Snabbast var tillväxten på 1960- och 1970-talen Väldokumenterat.
- Karelen. Över 400 000 människor från de delar av Karelen som Finland förlorat till Sovjetunionen måste efter kriget få nya hem runt om i Finland Troligt.
- Mer än dubbelt. Åbo hade 65 475 invånare år 1940 och 160 067 år 1972 Väldokumenterat.
En större stad
- Grannarna slås samman. Mycket av Åbos tillväxt kom genom sammanslagningar. En del av S:t Karins (Kaarina) slogs samman med staden 1939 och en del av S:t Marie (Maaria) 1944 Väldokumenterat.
- Norrut och söderut. Resten av S:t Marie följde 1967, skärgårdskommunen Kakskerta 1968 och Patis (Paattinen) 1973 Väldokumenterat.
- Västerut. Även delar av Reso (Raisio), bland annat Pansio, Perno och Artukainen, blev en del av Åbo. När det skedde har vi inte hittat Väldokumenterat.
Förorterna
- Bort med det gamla. Många gamla trähus i centrum revs på 1950- och 1960-talen, medan efterfrågan på bostäder bara växte (hållplats 43) Väldokumenterat.
- Höghus i skogen. De nya bostäderna byggdes som förorter (lähiöt). Stadens egen plan räknar upp 24 av dem: områden som domineras av flervåningshus och som planerades stora nog för egna butiker och tjänster Väldokumenterat.
- Några namn. Bland dem finns Halinen, Härkämäki, Kohmo, Lauste, Pansio-Perno, Runosmäki, Uittamo och Varissuo Väldokumenterat.
- Jättarna. Varissuo och Runosmäki växte under de intensiva årtiondena på 1960- och 1970-talen. I dag är de Åbos folkrikaste stadsdelar Väldokumenterat.
- Ny bekvämlighet. För många familjer betydde en ny lägenhet varmt rinnande vatten, centralvärme och ett eget badrum för första gången Troligt.
Hur vet vi det?
Statistikcentralen har räknat varje födsel, så siffrorna för babyboomen är säkra, men de gäller hela Finland. För Åbo hittade vi invånarantalet 1940 och 1972 och åren för sammanslagningarna. Vi hittade inte invånarantalet för 1950, 1960 eller 1970, hur många barn som föddes i Åbo eller exakt när varje förort byggdes.